De olika rasgrupperna

Trots att hundar härstammar från vargar har det säkerligen inte undgått någon att en del hundraser inte är särskilt varglika. Det finns tecken som tyder på att hunden skiljdes från vargen redan någon gång mellan 27 000 och 40 000 år sedan. Sedan dess har människan lyckats avla fram många olika slags hundar som varit framavlade för ett visst syfte. Nedan följer den rasgruppsindelning som Svenska Kennelklubben följer, vilken i sin tur är framtagen av Fédération Cynologique Internationale (FCI), internationella kennelfederationen.

 

Grupp 1: Vall-, boskaps- och fårhundar
Namnet är talande. Hit hör raser som ursprungligen avlats fram för att valla eller vakta får och boskap. Den populära schäfern är idag vanligare att se ihop med polisen än med får. Andra raser som border collien används fortfarande främst för vallning.

 

Grupp 2: Schnauzer och pinscher, molosser, bergshundar och sennenhundar
FCI listar raserna i denna grupp dels efter rastyp och dels efter ursprungsland. Resultatet blir en grupp bestående av mycket olika hundraser. T.ex. hör den lilla dvärgpinschern till samma grupp som den betydligt större och kraftigare sankt bernharden.

 

Grupp 3: Terrier
Här samlas hundar som ursprungligen avlats fram för jakt eller kamp. En del raser förekommer ännu i jaktsammanhang men många fungerar idag som sällskapshundar. Vanliga hundraser är Stafford Shire bullterrier och jack russel terrier.

 

Grupp 4: Taxar
En grupp som bara består av en ras: taxen. Däremot finns det olika hårlag och storlekar inom rasen.

 

Grupp 5: Spetsar och raser av urhundstyp
Här återfinns en hel del hundar som många nog betraktar som varglika till utseendet. Många svenska raser hör hit, som jämthund och västgötaspets. Men här finns också mycket gamla raser från andra länder som t.ex. den mexikanska nakenhunden.

 

Grupp 6: Drivande hundar, sök- och spårhundar
Majoriteten av hundarna i denna grupp är rena jakthundar som drever och stövare. Blodhunden med sitt fenomenalt goda luktsinne hittas här.

 

Grupp 7: Stående fågelhundar
Jakthundar som letar upp fåglar och markerar för jägaren var de finns. Exempel på raser är vorsteh och irländsk röd och vit setter. Talande för gruppen är att FCI benämner den som ”pointing breeds”, alltså ”pekande raser.”

 

Grupp 8: Stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar
Hit hör några av Sveriges vanligaste raser, som golden retriever och labrador. Typiskt för denna grupp är viljan att apportera. En del används för fågeljakt och en del som aktiva sällskapshundar.

 

Grupp 9: Sällskapshundar
Namnet säger allt. Majoriteten är små, som chihuahua och mops. Men även små hundar avlade för sällskap kan vara både livliga och läraktiga. Papillionen är t.ex. vanlig inom tävling i agility och lydnad.

 

Grupp 10: Vinthundar
Ursprungligen framavlade för hetsjakt, numera sällskapshundar eller kapplöpningshundar. Exempel är den snabba greyhounden och den ståtliga borzoien.